Någon som heter Lars Eriksson är ledsen och upprörd. Tydligen är han med i Idol och han känner att hela produktionen “behandlar dem som kor på ett slakteri”. Nu har jag alrig varit på ett slakteri, men det verkar som om kor inte blir så väl behandlade där enligt Lars. Fair enough.
När jag läser hela artikeln i Aftonbaldet inser jag hur otroligt upprörd Lars är. Han är arg för att han inte får sjunga den låt han vill, för att de som jobbar med produktionen är oprofessionella, och on top of that så påstår han att ingen av de som är med i år inte vill vinna skiten.
Men vad fan gör du där då Lars, och varför stannar du kvar? Skit i att göra något så oerhört startk som att sätta ned foten genom att skriva i din blogg och gör något åt saken istället, gör en Brolle. Om någon skulle trampa på mig och förnedra mig på jobbet skulle jag sticka direkt. Eller är det så, att det är smidigare att låta sig trampas på och förnedras on national TV? Då finns det en chans till att åtminstone sälja fem skivor och få stå på några scener runtom i Sverige, och sen, hey, sen kan du börja åka skridskor när det vankas en eventuell skiva till.
Om man väljer att ta en genväg till berömmelse och artistkarriär genom att vara med i Idol, ja, då kan man väl inte bli upprörd eller ens förvånad över hur produktionen sköts. Roll with the punches.
Wake up and smell the bad coffee Lars.
